Ohälsan på grund av vår moderna livsstil ökar snabbt. Analyser visar att vi kan påverka stor del av denna ohälsa med vår livsstil. Trots detta så läggs bara 3 procent av vår sjukvårdsbudget på förebyggande åtgärder. – Vi måste förändra vår syn på den kroniska ohälsan och jobba mer med friskfaktorer.

Den 7 april varje år är det Världshälsodagen. En dag då WHO sätter extra fokus på hälsan. Jag tänkte att det trots den rådande akuta krisen kan vara ett bra tillfälle att stanna upp och titta på hur den långvariga ohälsan ser ut i vårt land. En del av dessa tillhör ju dessutom riskgrupperna för att drabbas extra hårt av Coronaviruset:

  • Över 2 miljoner människor i Sverige är drabbade av hjärt-kärlsjukdom
  • Närmare en miljon är drabbade irritabel tarm (IBS)
  • Vi har idag närmare en halv miljon svenskar som är diagnostiserade med diabetes
  • Mellan en halv miljon till en miljon är drabbade av en autoimmun sjukdom
  • Drygt en miljon svenskar använder antidepressiv medicinering.

Vi kan i denna statistik se att flera miljoner svenskar är drabbade av kronisk ohälsa. Med kronisk ohälsa menar jag inte att den inte går att påverka, tvärtom. Myndigheternas analyser visar på att vi kan påverka nästan 2/3 av denna ohälsa med vår livsstil.

  • Enligt Myndigheten för vårdanalys går 80-85% av vårdens kostnader till behandling av kroniska sjukdomar.
  • Av dessa 80 procent beror cirka 80 procent av sjukdomarna på livsstilsfaktorer. Med detta sätt att räkna skulle vi kunna påverka ungefär 64 procent av sjukvårdens kostnader genom insatser riktade mot vår livsstil.
  • Idag lägger vi enbart cirka 3 procent av vår sjukvårdsbudget på förebyggande åtgärder.

Jag är en specialistutbildad psykolog som valt att vidareutbilda mig i livsstilsmedicin för att få ett helhetsperspektiv på hälsa. Det är oftast inte kunskapen om att vår livsstil påverkar vår hälsa som brister. Vi vet mer än väl att det är skadligt att röka, stressa och att inte röra på oss. Det vi ofta saknar är kunskap om hur vi skapar varaktiga livsstilsförändringar. Vi har så lätt att komma av oss efter nyårslöftena eller aldrig komma till skott.

Vi lever i en tid där mycket av de vi möter i våra liv lättillgänglig skräpmat, stillasittande arbeten och stress. Vi har ingen skuld i att vi varit med om svåra saker som driver olika beroenden och destruktiva beteenden. Ingen väljer att bli sjuk och ingen väljer att hamna i dåliga relationer eller i olika former av beroenden. Vi har ju inte heller valt våra gener. Utgångspunkten här är att vi alla gör så bra som vi kan utifrån våra kunskaper och erfarenheter.

Däremot har vi möjlighet att när vi väl blivit medvetna om vad som leder till ohälsa att försöka att ta steg i riktning mot det liv vi verkligen vill leva. Med rätt kunskap och hjälp kan vi påverka våra liv i önskad riktning här, nu och framåt. Samtidigt som vi måste ha respekt för att våra förutsättningar ser olika ut och för att mycket måste förändras på en samhällsnivå.

Det behövs ett helhetsperspektiv på hälsa som tar utgångspunkt i vad vi människor behöver för att må bra. Genom att utgå från forskning om sambanden mellan psykologi, medicin och hälsa så kan vi hjälpa fler människor att få en ökat välmående och till och med bli av med symtom.

Jag har mött patienter, barn, ungdomar och vuxna i 25 år som psykolog och jag har jag sett hur tätt psyke och kropp hänger ihop. Jag vill lyfta fram den banbrytande nya forskning som kommit de senaste åren och som belyser dessa samband.

Vi tänker ofta också att livsstilsförändringar innebär att avstå från njutning och ser framför oss att vi plågar oss själva på gymmet eller att vi avstår från mat som vi älskar. Men vi kan bygga varaktiga livsstilsförändringar som innebär att vi både kan njuta här och nu och samtidigt måna om vår framtida hälsa. Vi kan till exempel komma långt när vi gör våra kostval med en enkel fråga som ”Är det här mat som älskar mig tillbaka?”

En av nycklarna till varaktiga livsstilsförändringar är att vi får syn på den riktning vi vill utvecklas i. Vi behöver göra positiva livsval där vi drivs av nyfikenhet och utveckling istället för av rädsla och gamla vanor. Allt med syfte att vi ska uppleva större hälsa, mening och glädje i våra liv. Livsstilsmedicinen ger oss förståelse för sambanden mellan fysisk och psykisk hälsa. Psykologin ger oss verktygen till förändring.

Jag har skrivit boken: HÄLSOKODEN – så får du ökad energi och livsglädje. I den ligger fokus på ett helhetsperspektiv på hälsa där vi människor bäst förbättrar vår hälsa och vårt välmående genom att komma år grundorsakerna till att ohälsan uppstått och att förebygga framtida ohälsa med hjälp av friskfaktorer. Du kan läsa mer om boken och om mig som skrivit den samt de många fina recensionerna som boken fått. Dessutom finns det möjlighet att kostnadsfritt läsa de två första kapitlen av boken här: https://www.forlagetkompass.se/lesson/bodil-leijonklo-halsokoden/

Några hälsoråd utifrån boken:

  • Satsa på näringsrika relationer – Goda, ömsesidiga relationer har i världens mest omfattande studie visat sig vara grundläggande för vår hälsa och vårt välmående
  • Låt nyfikenhet och inte rädslorna styra dina livsval – Vi mår bra av att gå utanför vår komfortzon och göra sådant som känns utvecklande och meningsfullt.
  • Bli en lika god vän till dig själv som du är till människor du bryr dig om – Var uppmärksam på vad du säger till dig själv – säg inte sådant till dig själv som du aldrig skulle säga till någon annan.
  • Optimera din dygnsrytm – Se till att exponeras för naturligt dagsljus tidigt på dagen och släcka ner på kvällen – det hjälper dig både att bli piggare på dagen och sömnigare på kvällen.
  • Hitta en rörelseform som du tycker om – Rör dig en stund varje dag – du kommer att bli gladare och det hjälper både den fysiska och psykiska hälsan.
  • Ät mat du älskar och som älskar dig tillbaka – Välj mat lagad från grunden och av hela råvaror i alla regnbågens färger, ät helst din mat inom ett tidsfönster av 12 timmar och låt kroppen vila från all mat de sista 3-4 timmarna innan läggdags.