Jag tänkte berätta för er lite mer om SIBO (Small Intestine Bacterial Overgrowth). Kanske känner några av er till vad det är men jag gissar att ännu fler aldrig hört talas om SIBO. Det gäller förmodligen även många som arbetar inom vården.

SIBO är ett tillstånd som för tjugo år sedan betraktades som kontroversiellt, men de senaste åren har allt mer forskning kommit som visar på sambanden mellan SIBO och många olika typer av ohälsa. SIBO är exempelvis associerat med olika mag- och tarmsjukdomar, såsom IBS och IBD, GERD och Funktionell dyspepsi (magkatarr). En meta-analys från 2018 visade på att 38% av patienter med IBS också hade SIBO. Andra studier har indikerat att det är ett ännu större antal.

SIBO är också associerat med en mängd andra tillstånd såsom exempelvis: hashimotos, pancreatit, anemi och näringsbrister, kroniskt trötthetssyndrom, trötthet, hudutslag såsom exempelvis acne rosacea, fibromyalgi, ångest och depression mm. I en studie från 2016 visade det sig att majoriteten av dem som åtgärdar sin SIBO också blev av med sin rosacea.

Men vad är SIBO då? Ja det handlar om en överväxt av bakterier i tunntarmen där vi inte ska ha så mycket bakterier. Våra tarmbakterier håller framförallt till i vår tjocktarm. Men vid SIBO har alltså bakterier växt in i tunntarmen.

Problemet med SIBO är att att de interfererar med vår normala matsmältning och upptaget av näringen från vår mat. SIBO bidrar också till att vi får barriärskador i tunntarmens membran. Dessa oönskade bakterier konsumerar också en del av vår mat, vilket på sikt kan leda till brister när det gäller järn och B12 som är deras “favoritmat”. Detta i sin tur kan leda till anemi eller kroniskt låga feritinvärden.

Efter att de oönskade bakterierna ätit upp delar av vår mat producerar de gas i tunntarmen. Denna gas kan i sin tur orsaka att vi känner oss uppblåsta, får magsmärtor, diarré eller förstoppning eller en kombination av dessa. Det kan ge upphov till rapningar och flatulens (gaser). SIBO är ett tillstånd associerat med IBS (Irritable Bowel Syndrome), och magen kan svullna upp likt en ballong efter måltid. SIBO kan även minska på vår fettabsorbation, vilket kan leda till brister på vitaminerna A och D, och ge en avföring med mycket fett. SIBO behöver dock inte ge symtom från magen även om det är vanligt.

På grund av att SIBO ger barriärskada i tunntarmens slemhinna kan större matpartiklar ta sig ut i kroppen, vilket immunförsvaret kan reagera på. Det här kan orsaka födoämnesöverkänslighet. Även bakterierna själva kan ta sig ut i kroppen och i blodsystemet. Immunförsvarets reaktion på dessa bakterier och deras cellväggar som kallas endotoxin kan orsaka kronisk trötthet, kroppssmärta och vara belastande för levern. Bakterierna utsöndrar även syror som om de utsöndras i höga doser kan orsaka neurologiska och kognitiva symtom.

Stress kan också leda till SIBO genom att stress och HPA- axeln (hormonsystemet som kontrollerar våra stresshormoner) påverkar tillverkningen av saltsyra. Saltsyran har som funktion att hjälpa till med matsmältningen men har även en bakteriedödande effekt. Stress påverkar även våra tarmrörelser så att de jobbar mindre effektivt vilket kan ge upphov till att mat blir liggande för länge i tarmarna och där matar dessa oönskade bakterier. Vi tenderar även att småäta mer när vi är stressade för att höga kortisolnivåer leder till ett blodsocker som åker berg-och- dalbana, och det gör att vi äter oftare och mer onyttigt.

Så att SIBO kan ställa till med en massa ohälsa är helt klart! Hur tar man då reda på om man har SIBO? Det bästa sättet är att göra en funktionsmedicinsk kartläggning där man gör olika labbtester som kan indikera SIBO. Det huvudsakliga testet är ett utandningstest där man mäter gas som produceras i tarmarna. Här kan man också få svar på vilken typ av SIBO som man har då det såvitt man vet idag finns tre huvudsakliga sorter. Det här testet är inte perfekt men är det bästa vi har att tillgå än så länge. Testerna för att identifiera SIBO är under utveckling och förhoppningsvis kommer vi inom något år att ha tillgång till “smarta” kapslar som utför dessa mätningar.

Man tittar även på andra pusselbitar som kan tala för SIBO, såsom exempelvis metaboliter, (vilket enklast kan beskrivas som en nedbrytningsprodukt) i urinen producerade av bakterierna, näringsbrister och brist på mineraler och vitaminer såsom järn, B12 samt vitamin A och D- brist. Man lägger därefter ett pussel med alla fynd man gjort tillsammans med personens symtom.

Vilken typ av SIBO som en kartläggning i så fall indikerar påverkar vilken typ av behandling som man sedan väljer. För att behandla bort själva SIBO:n så kan man använda sig av antibiotika (Rifaximin) och/eller en uppsättning antimikrobiella örter, elemental diet och specifika dieter. Fördelen med att använda antimikrobiella örter istället för antibiotika är att det även behandlar SIFO (Small Intestinal Fungal Overgrowth) alltså svampöverväxt i tunntarmen.

För att läka tarmslemhinnan, vilket i hög grad sker av sig själv när bakterierna är borta, kan man stötta läkningen med vissa kostupplägg och kosttillskott. En annan viktig del av behandlingen är att förebygga återfall, vilket är vanligt när det gäller SIBO. Här är kartläggningen till hjälp för att förstå vad som kan ha orsakat bakterieöverväxten hos den aktuella individen.

Det kan vara allt från brist på saltsyra och matsmältningsenzymer ofta orsakade av att man tagit så kallade PPI (protonpumpshämnare) såsom exempelvis omeprazol, (vilka tillhör de mest sålda läkemedlen i världen) till att man haft en matförgiftning som slagit ut det migrerande motor komplexet- MMC, krångligt ord eller hur, men enkelt beskrivet så handlar det om tarmrörelser som har som funktion att föra maten framåt i tarmarna. När detta inte fungerar som det ska så blir mat liggandes för länge i tarmarna och det kan då ge upphov till att bakterierna växer över. Att jobba med stresshantering är därför såklart väldigt viktigt vid SIBO.

Om du själv misstänker att du har SIBO så kan ett första steg vara att testa en kosthållning såsom en låg FODMAP- kost eller en en lågkolhydratkost. Det kan effektivt trycka ner antalet bakterier i tunntarmen då man bland annat utesluter socker, spannmål och mejeriprodukter som kan mata bakterierna i tunntarmen. Nackdelen med låg FODMAP-kost är att den i studier har visat sig minska tjocktarmens hälsosamma bakterier med 47%. Dessa bakterier vill vi ju ha kvar då de hjälper oss med produktionen av viktiga ämnen – du kan läsa mer om det i förra veckans inlägg.

Om man vill ta detta med kosthållning ett steg längre så kan man testa att äta AIP, autoimmunt protokoll, ibland benämnt som autoimmun paleokost. Den är väldigt restriktiv men kan ha effekt på SIBO och associerade tillstånd. Oavsett vilken kost du äter så är det viktigt att tugga maten noga då det är en förutsättning för en bra matsmältning! Det är även bra att låta bli att småäta och låta det gå tillräckligt med tid mellan måltiderna, så kallad mealspacing. Att se till att få en fasta på mellan 12-14 timmar över natten är också värdefullt. Det kan då handla om att exempelvis äta middag vid 18-tiden och därefter inte äta något förrän det är dags för frukost.

Ytterligare en risk med enbart kostförändring såsom låg FODMAP-kost är att man riskerar att bara symtomlindra och inte åtgärda grundproblemet. Om man testat att byta kosthållning och det inte gett önskad effekt så är det bästa att göra en funktionsmedicinsk kartläggning. Då får du hjälp med både kartläggning och behandlingsupplägg. Vår mottagning (och andra funktionsmedicinska mottagningar med funktionsmedicinskt vidareutbildad legitimerad vårdpersonal) genomför den typen av kartläggning. Vår mottagning tar emot patienter från hela landet via vår digitala mottagning.

Om du är intresserad av att läsa mer om SIBO så rekommenderar jag dig att läsa mer på siboinfo.com. Den sidan drivs av Dr. Allison Siebecker. På den sidan finns en komplett lista på associerade sjukdomstillstånd och en lista där hon sammanställt forskningsläget med tydlig hänvisning till olika studier. Du kan även läsa studier och ta del av SIBO-information av Mark Pimentel, MD, i form av exempelvis poddar som han gästar. Pimentel är en av de forskare som är mest insatt i vårt mikrobiom inklusive problematiken runt SIBO och IBS.