Många känner idag oro över den Coronaepedemi som sprids över vårt jordklot. Det är såklart helt naturligt att känna oro när ett nytt och potentiellt dödligt virus sprids runt omkring oss. Att virus kan finnas runtomkring oss utan att vi varken kan se det eller på något annat sätt avgöra om det finns i vår närhet bidrar till att öka oron. Det är ett osynligt hot och det tenderar att öka vår oro på grund av att vi inte lika lätt kan kontrollera det.

Oro i denna situation kan ta sig många uttryck, det kan påverka våra känslor så att vi känner oss ängsliga, rädda och kanske arga. Det kan påverka vår kropp så att vi kan få ont i magen eller kroppen. Det kan påverka våra beteenden så att vi hamstrar mer än vad som är tillrådligt eller att vi barrikaderar oss och inte vågar gå utanför dörren även om vi eller våra anhöriga inte tillhör de uttalade riskgrupperna. Det kan påverka vårt tänkande och vi kan bli mer misstänksamma och benägna att tänka i vi och dom. Rädsla är i sig ett hot mot att vi beter oss omsorgsfullt mot andra och att vi blir mer svart/vita och irrationella.

Tankar, känslor och beteenden och våra kroppssensationer påverkar varandra sinsemellan åt alla håll. Om vi exempelvis tänker katastroftankar triggar det igång hotsystemet och hotsystemet triggar sin tur igång mer katastroftankar eftersom vi får ett större fokus på fara när hotsystemet är påslaget.

I detta läget tänker jag att vi bäst hanterar detta virus genom att försöka att hålla oss så lugna som möjligt. När vi är lugna har vi bäst förmåga att fatta kloka beslut utifrån rådande information. När vi är lugna har vi bäst förmåga till empati, vilket vi behöver för att kunna samarbeta och se till att människor i vår omgivning inte far illa i onödan.

En sak som kan bli svårt i denna situation är att det sprids så mycket information, information som ibland kan vara svår att värdera. I en tid som denna blir det därför än viktigare att vara källkritisk och att varken ta del av eller sprida information från osäkra källor då det bara kan leda till onödig rädsla hos oss själva och andra. Vi behöver därför vara väldigt noga med vilka källor vi hämtar vår information ifrån.

Att söka information från tillförlitliga källor bidrar till att vi får mer kunskap och därför på ett bättre sätt kan bedöma vad som är lämpliga åtgärder för just oss och våra nära och kära. Att ständigt skrolla sociala medier eller läsa katastrofrubriker kan bidra till att vi hela tiden aktiverar vårt hotsystem och på så vis leda till onödigt lidande.

I detta läge kan det vara många olika saker som väcker oro så som exempelvis rädsla för att själv smittas av viruset eller oro för att åldrande föräldrar eller anhöriga som tillhör riskgrupper ska bli sjuka. Vi kan även vara oroliga för vad som händer ekonomiskt nu när det sker så extremt stora förändringar i de ekonomiska förutsättningarna på kort tid. Så att oro och rädsla tar större plats nu är inte konstigt.

I denna situation är vi många som har fått sådant som vi planerat och sett fram emot ändrat. Våra OS-atleter har fått drömmen om OS i Tokyo i sommar ändrade, stora konserter, konferenser och evenemang som planerats i åratal har ställts in, bröllop har fått skjutas på, på obestämbar framtid och resor vi sett fram emot har fått avbokas. Personer som räknat med att skriva högskoleprovet för att komma in på utbildningar till hösten har fått sina framtidsplaner ändrade. Studenter lever i ovisshet med hur det blir med både betyg och studenttiden. Vissa har fått se de företag de arbetat så hårt för gå i konkurs eller känner oro för att det egna livsverket ska gå omkull. Alla dessa förändringar kan innebära att många av oss känner oss mer vilsna nu när vi tillfälligt tappat något av vår riktning, vilket kan bidra till en känsla av oro.

Att oro och rädsla väcks handlar om att vårt hot/stress-system aktiverats. Detta system har som funktion att hjälpa oss att överleva genom att larma när det registrerar faror så att vi kan sätta oss själva i trygghet. Det är därför ett väldigt funktionellt system som vi inte skulle klara oss utan. Det kan bli ett problem för oss om vi har antingen ett för okänsligt eller för känsligt hot-system.

Om vårt hotsystem är väldigt okänsligt så kanske vi inte uppfattar hot där de finns och därför utsätter oss själva eller andra för onödig fara. Om vi istället har ett väldigt känsligt hotsystem så kan vi bli för fokuserade på hot i vår omgivning och lägga mycket energi på att försöka kontrollera de hot som vi uppfattar. Det som nu triggar oro är att det finns en stor osäkerhet om vad som kommer att hända och vi människor har olika lätt för att hantera ovisshet.

Det är viktigt att förstå att oron i sig inte är farlig. Oro och rädsla kan kännas jobbigt i kroppen eftersom ett aktiverat hotsystem triggar en mängd olika reaktioner i kroppen: tryck över bröstet, hjärtklappning, muntorrhet, yrsel, klump i magen och orolig mage. Om oron pågår under lång tid kan den exempelvis ge värk i kroppen, huvudvärk och smärtor i magen. Långvarig oro innebär en stress för kroppen och vi behöver då försöka hitta strategier för att lugna vår oro.

Det allra viktigaste för att hantera oro är att se till att hålla dagliga rutiner och att tänka lite extra på hur man tar hand om sig själv när det gäller sömn, kost och motion. Dessa faktorer minskar vår stress. Om vi sover dåligt, äter sämre och slutar motionera ökar vår sårbarhet för oro och stress.

Som när det gäller all stress så behöver vi vila och återhämta oss när detta system varit aktiverat under en lång tid. Att under perioder välja att försöka att fokusera på andra saker kan vara hjälpsamt. Vi kan också lugna vårt hotsystem genom att försöka att vara medveten om vår andning. En andning djupt ner i magen hjälper oss att lugna oss ner oss.

Att prata med andra som får oss att känna oss trygga är också viktigt. I detta läge kan det vara hjälpsamt att välja att prata och umgås mer med dem som är lugnare om man känner att man är väldigt orolig.

När vi pratar med barn om Coronaviruset gör vi bäst i att svara på deras frågor på ett lugnt, tryggt sätt och lättförståeligt sätt men inte ge me information än de frågar efter. Vi bör också tänka på att miljön runt barnet blir så normal som möjligt i denna onormala situation. Om man är orolig som vuxen så är den bästa hjälpen för barnet att man försöker att hantera sin egen oro eftersom oroliga vuxna gör barn oroliga.

Att tillämpa ett förhållningssätt av självmedkänsla kan också vara hjälpsamt. Med det menar jag att bemöta sig själv på ett fint sätt om oron blir svår. Att sätta ord på att man känner, exempelvis: “Jag känner rädsla” kan vara hjälpsamt, bara det att sätta ord på en svår känsla kan vara lugnande för oss. Om det känns bra kan man lägga en hand över hjärtat, det kan öka känslan av trygghet.

Vi kan också ha hjälp av att lägga märke till vilka tankar vi har. Om vi har mycket katastroftankar så kan det vara bra att se att tankar bara är tankar och inta ett lite mer distanserat perspektiv på våra tankar och nyansera dessa tankar med den fakta som finns att tillgå. Att dagligen göra en mindfulnessövning kan hjälpa oss att få syn på våra tankar och att få en liten distans till våra tankar.

I detta läge så har myndigheterna gått ut med vilka beteenden som är hjälpsamma såsom exempelvis att vara noga med handhygien och att undvika stora folksamlingar samt att inte utsätta riskgrupperna för onödiga risker genom besök. Att följa de rekommendationerna som våra myndigheter ger kan vägleda oss i vad som är hjälpsamma beteenden i denna situation.

Att totalt isolera sig om man själv eller ens anhöriga inte tillhör riskgrupperna och hamstra extrema mängder varor kan istället fungera som det vi inom psykologin kallar säkerhetsbeteende. Dessa beteenden är saker vi gör för att hantera hot och för att känna oss tryggare och i kontroll. Detta ger möjligen en känsla av kontroll kortsiktigt men kan öka fokuset på hotet och istället ökar pådraget i vårt hotsystem på lång sikt.

Det är också hjälpsamt att försöka att fokusera på de saker som vi kan påverka så som exempelvis att röra på oss, äta en bra kost, sova tillräckligt och ägna oss åt andra hälsobeteenden. Vi kan välja vad vi tittar på på våra skärmar och att vara aktiva i att höra av oss till människor i vårt nätverk då dagens teknik ger fina möjligheter att vara i kontakt även om man inte ses. Om vi är oroliga för ekonomin så kan vi titta över våra utgifter och se om det finns något vi kan spara in på.

Det vi inte kan påverka gör vi bäst i att acceptera. Ingen vet hur långdraget detta blir eller exakt hur detta kommer att påverka samhället och ekonomin de närmaste åren. Vi vet inte när och hur vi drabbas av Covid-19 bara att de flesta av oss förr eller senare kommer att få det. Det vi också vet är att även detta kommer att passera precis som allt annat i våra liv.

Att gå omkring med ett ständigt påslaget stressystem kan leda till ökad psykisk och fysisk ohälsa. Då detta ser ut att kunna bli något som vi behöver förhålla oss till under en längre tid så behöver vi hitta hjälpsamma sätt att förhålla oss som inte leder till onödigt lidande för oss själva eller andra.

Om du eller någon du bryr dig om känner svår oro så tveka inte att söka hjälp. Det finns idag många digitala psykologmottagningar och många psykologer runt om i landet håller sina mottagningar öppna.