På tisdag den 19 maj är det Internationella Mag- och tarmdagen. En dag då vi riktar extra uppmärksamhet till vår viktiga mag-tarmkanal. Syftet med dagen är att öka kunskapen om sjukdomar och andra funktionsstörningar i matsmältningskanalen.

Ungefär 1,5 miljoner svenskar har mag – och tarmproblem. Ungefär 15 procent av svenskarna har IBS som står för Irritable Bowel Syndrome. IBS kännetecknas av att olika symtom från magen, bland andra smärtor, gaser och hård eller lös avföring.

Cirka 65000 personer i Sverige har IBD, vilket står för Inflammatory Bowel Disease. I Sverige kallar vi IBD för inflammatorisk tarmsjukdom. Men IBD är ett samlingsnamn för flera typer av inflammatoriska tarmsjukdomar. De tre vanligaste är: Crohns sjukdom, Ulcerös Colit (UC) och mikroskopisk kolit. Ihållande problem med mage – och tarm i kombination med långvarig och återkommande diarré kan vara tidiga tecken på en inflammatorisk tarmsjukdom. Dessa sjukdomar uppträder i skov, vilket innebär att besvären är mer påtagliga i vissa perioder.

Det har under de senaste åren varit stort fokus på vårt mikrobiom och forskningen om våra mag-tarmbakterier har tagit ordentlig fart. Man kan säga att en god tarmhälsa innebär att våra tarmbakterier hjälper oss med den framställning av ämnen som vi behöver. När vi har dysbios då har vi fått överväxt av sådana bakterier som inte ger oss något tillbaka, utan de tillverkar istället ämnen som är skadliga för oss.

Våra goda tarmbakterier gynnar ett optimalt uttryck av våra gener, då de slår av och på viktiga gener. Tarmbakterierna hjälper också vårt immunförsvar att mogna. En balanserad tarmflora hjälper oss alltså att hålla oss friska.

Inom funktionsmedicin lägger man mycket tid på att utreda mag-tarmkanalens funktion, både med hjälp av frågeformulär men även med olika typer av provtagning som fångar upp funktionen i tarmarna. Anledningen till att man lägger mycket tid på att utreda mag-tarmkanalen beror på att mycket av vår ohälsa har ett samband med mag-tarmkanalen. Vår mag-tarmhälsa har i sin tur ett samband med vår livsstil.

Vi kan idag testa hur vår tarmflora ser ut och få kunskap om vi har en god balans av bakterier eller om det finns en överväxt av bakterier som kan vara mindre bra för oss. I ett sådant test kan man också avläsa markörer för Inflammatoriska tarmsjukdomar. Man intresserar sig även för om det finns överkänslighetsreaktioner mot olika livsmedel.

Tunntarmen som har ytan stor som en badmintonplan är den delen av vår tarm som tar upp mest näring från den mat vi äter. Om vi har fått en ogynnsam överväxt av tarmbakterier i tunntarmen (SIBO) så tar de bakterierna mycket av den näring som finns där och näringen kommer då inte oss till godo. Många med IBS har i forskning visat sig ha SIBO.

Förutom att ta vår näring så skadar dessa bakterier vår känsliga tarmslemhinna, vi kan få en barriärskada i tarmslemhinnan, vilket sedan kan bidra till många olika typer av fysisk och psykisk ohälsa. När tarmslemhinnan får en barriärskada så kan skadliga partiklar från dåliga bakterier som producerar olika former av toxiner komma ut i blodet. Detta kan trigga olika former av autoimmuna processer och sjukdomar. Även vår psykiska hälsa kan påverkas, då dessa ämnen kan skada den viktiga blod-hjärnbarriären som ska skydda vår hjärna.

Även stress påverkar vår tarmhälsa. Stress minskar den viktiga saltsyreproduktionen och kan även påverka tarmens rörelser så att bakterier lättare växer över i tunntarmen. Långvarig kortisolutsöndring som vid kroniskt stresspåslag bidrar även till barriärskador i tarmens slemhinna och kan därför på ett oönskat sätt öka tarmens genomsläpplighet av skadliga ämnen ut i blodet.

Bilden på mag-tarmkanalen är hämtad från boken Hälsokoden- så får du ökad energi och livsglädje. Boken tar upp många olika livsstilsfaktorer som påverkar vår hälsa (inklusive vår tarmhälsa) positivt. I boken finns även kapitel om stress, mag-tarmhälsa och kroniska inflammationer.