Att basta kan vara väldigt avslappnande och det är ett viktigt värde i sig. Vilka övriga hälsofördelar kan vi ha av att basta och vad skiljer olika sorters bastu? Flera vetenskapliga studier visar nu att bastubad förutom att vara avslappnande ger stora hälsovinster.

En av de viktigaste effekterna av att basta är att det hjälper oss med vår avgiftning. Att svettas är en viktig del av vår biotransformation, avgiftning. Svett är en av de totalt nio vägar som vi har för att göra oss av med gifter. Idag utsätts vi för väldigt mycket gifter, många som vi inte ser: i luften vi andas och vattnet vi dricker och inte minst i den mat som vi äter. Tidigare i år kom det en studie som visade att vi varje vecka får i oss plaster motsvarande storleken av ett kontokort. Att hjälpa kroppen av att göra sig av med denna toxiska belastning kan vara väldigt värdefullt inte minst för personer som har problem med sin avgiftning/biotransformation.

Vi vet att värme är avslappnande för våra muskler och vi blir ofta skönt avslappnade efter ett bastubad. Det hjälper oss att aktivera det parasympatiska nervsystemet och minskar på så vis vår stress. Jag tänker också att bastubad blir ett tillfälle för att stanna upp och bara vara. Vi kan inte ta med oss våra digitala plattformar in i bastun och på så vis blir bastun något av en skyddad zon från vårt uppkopplade liv.

Själv är jag gift med en man vars familj har sitt ursprung i Finland som är att betrakta som det bastubadande folket nummer ett. Vi har både en vanlig bastu med ett elektriskt drivet aggregat och i fjällen har vi tillgång till en vedeldad bastu. Personligen gillar jag den vedeldade bastun bäst, det kanske har att göra med att det blir något av en ritual att elda upp bastun och att det dessutom är väldigt skönt att basta när man varit ute på fjället en vinterdag. Jag bastar även infraröd bastu så ofta som jag har möjlighet till det. Det finns en sådan bastu på ett av de gym som jag tränar på och det brukar motivera mig att åka och träna när jag tänker på belöningen med den infraröda bastun efteråt. Jag har personligen svårt med min biotransformation och samlar lätt på mig toxiner vilket jag sett i tester jag gjort, både i gentest men även uppmätt i tester av aktuella nivåer av toxiner. Så för mig känns det extra motiverande att basta regelbundet, jag älskar dessutom värme av alla slag.

En del personer har svårt att tolerera värme och då kan man långsamt behöva vänja kroppen med att basta. Infraröda bastun tolereras ofta bättre då man inte behöver ha lika varmt i en sådan bastu. Personer som har ett högt blodtryck kan också behöva vara försiktiga med höga temperaturer.

Det har på senaste år kommit flera studier om bastubadandets hälsoeffekter från just Finland. Vissa har varit mycket stora populationsstudier. Regelbundet bastubadande har visat sig bland annat minska risken för stroke, hjärtinfarkt, Parkinsons sjukdom och Alzheimers. Bastubad är också associerat med bättre kognitivt fungerande då det ökar BDNF (Brain derived neutrofic factor). Det visare sig att med regelbundna bastubad så lever man både friskare och längre.

Mekanismen bakom det hälsosamma i bastubad är att man värmer upp cellen med ungefär tre grader och av det sker en detoxifieringsprocess i cellen. Det sker även ett ökat blodflöde. Svettningen är en nödvändig del av den hälsosamma processen. Svettning som sker när vi är i ett parasympatiskt tillstånd (t ex vid avslappning) skiljer sig från svettning när vi är i ett sympatiskt tillstånd (t ex vid träning). Om man mäter toxiner i svett under bastubad så har svettet en mycket högre koncentration än när man tränar – detta svett innehåller knappt några toxiner alls. Det är väldigt viktigt att duscha av sig ordentligt direkt efter bastubad då huden i annat fall återabsorberar toxinerna.

Vad är då likheten och skillnaden mellan olika former av bastun? Det som är gemensamt för de olika typerna av bastun är att de leder till svettning på grund av värmeökning. Den infraröda bastun är den bastun som har störst hälsoeffekter. Det är den bastun som når djupast in i våra vävnader. Infrarött ljus stimulerar våra mitokondrier och dessa våra viktiga kraftverk har jag skrivit om i flera tidigare inlägg.

Hur ska man då använda bastandet optimalt? Drick mycket vatten innan och efter du bastar, då du förlorar mycket vätska under bastubadet. Vatten är också viktigt för avgiftningen. Det är bäst att undvika bastu direkt efter en tung måltid då kroppen då är inriktad på matsmältningen. Basta gärna varje dag. Hur länge du behöver sitta i bastun beror på hur snabbt du kommer igång att svettas. Efter att svettningen kommit igång behöver du sitta ungefär i 10 minuter. Om man är en ovan bastubadare så kan det ta tid innan svettningen kommer igång. Ju oftare vi bastar desto snabbare svarar kroppen med svettning. Att ha en liten handduk att torka av sitt svett med är bra. Efter bastubadandet så är det viktigt att duscha direkt och att borsta kroppen med en kroppsborste för att bli av med hudceller som annars binder toxiner. Förutom att denna procedur är den bästa ut detoxeffekt så bidrar den även till en vacker hud.

Kanske är du redan en frekvent bastubadare och då kan du känna dig lite extra nöjd med att bastubadandet förutom att vara en skön, avkopplande ritual även är bra för dig rent hälsomässigt. Om inte hoppas jag att du med detta inlägg har blivit inspirerad att låta bastubadande bli en del av ditt liv. Om du inte har förmånen att själv äga en bastu så kanske det finns på en träningsanläggning eller ett badhus som du har tillgång till.